Fröna till vår pedagogiska inriktning
på
Josephins Lär- och Lekhus
Loris Malaguzzi
Malaguzzis dikt “De hundra språken” betonar synen på det kompetenta barnet. Barn tolkar,
förstår och förmedlar känslor, kunskaper och händelser genom olika uttryckssätt, ofta
kombinerade med varandra. Kombinationen av olika uttryckssätt, exempelvis ljud,
gestaltning, sång och rörelser, varierar utifrån barnets individuella färdigheter och förmågor.
Vår pedagogiska inriktning inspirerad av Loris Malaguzzi
Vi ser barn som individer med unika kompetenser, förmågor och behov. Därav beaktar vi
barnens olika sätt att begripa kunskap på, när vi planerar vår verksamhet och olika strategier
för lärande.
Vårt arbetssätt skapar förutsättningar för både planerade och fria aktiviteter, i vilka barnen
ges möjlighet att använda olika estetiska uttryckssätt för att utveckla ett mångsidigt och
kreativt lärande. Våra språksamlingar, temaarbeten och projekt omfattar alltid flera olika
estetiska uttrycksformer, exempelvis sång, musik, rörelse, skapande, bild, ljud, film, m.m.
Lev Vygotskij
Vygotskij betonar att barn lär sig genom interaktion med andra människor och genom att
delta i gemensamma aktiviteter, nämligen genom sociala interaktioner.
Språket skapar mening i kommunikationen med andra, vilket hjälper barnen att internalisera
och organisera tankar. Enligt Vygotskijs teori om internalisering, lär vi oss saker från andra
människor och från omgivningen och gör dem sedan till en del av oss själva. Det handlar om
att ta in tankar, idéer och sätt att göra saker från det vi ser och hör runt omkring oss, för att
sedan använda det i vårt eget tänkande och handlande.
Vygotskij använder termen “kulturell verktygslåda” för att beskriva de kognitiva verktyg och
begrepp, barn inhämtat från deras omgivande samhälle och kultur som en del i
internaliseringsprocessen.
Vår pedagogiska inriktning inspirerad av Lev Vygotski
Vi uppmärksammar kulturella traditioner i samhället under temaveckor och projekt i syfte att
bidra med gemenskap, glädje och ökad kulturell tolerans. Barnen får en ökad medvetenhet
och förståelse för svenska kulturella traditioner och högtider, vilket främjar kulturell
kompetens och tolerans. Eftersom vi arbetar med mångfald och har barn med olika
härkomster, bidrar dessa aktiviteter till en känsla av tillhörighet och förståelse för det
omgivande samhället. I samband med högtider, får barnen möjlighet att reflektera över sina
upplevelser, vilket främjar en djupare förståelse även för högtider från andra olika kulturer.
Att använda oss av Vygotskijs “kulturella verktygslåda” i undervisningen och koppla den till hur man är en “bra kompis”, fördjupar barnens förståelse för socialt samspel och stärker deras sociala kompetenser. Pedagogerna fokuserar på att överföra positiva sociala normer och värderingar som är kulturellt relevanta för att vara en bra vän. Vi strävar efter en vänskapskultur präglad av värden som respekt, empati och samarbete. Vi engagerar även vårdnadshavarna i arbetssättet, vilket främjar en samstämmig och förstärkande lärandemiljö. Som en metod i vårt arbetssätt, använder vi oss av “Kompisböckerna” som baseras på innehållet i Barnkonventionen. Tillsammans med barnen utformar vi gemensamma regler och förväntningar om hur man är en bra vän. Det ger barnen delaktighet och självbestämmande över sitt sociala lärande.
Enligt Vygotskijs teori, sker lärande i samspel när vi får vara aktiva i kommunikationen kring något gemensamt. Lärandet konstrueras i samspelet när barn får möta någon mer erfaren och kommunicera kring. Därav fokuserar vi mycket på barnens språkutveckling. Vi använder oss av Bornholmsmodellens material för språkutveckling. Det bidrar till ett lustfyllt och socialt lärande som omfattas av språklekar, rim och ramsor, sång och berättande. Under dagarna delas barnen in i olika grupperingar och konstellationer anpassade efter aktivitet, behov och situation. Barn från yngre- och äldrebarnsavdelningen, ges även möjlighet att mötas i olika sammanhang och situationer varje dag. De äldre barnen uppmuntras att stödja de yngre barnen i leken och med sådant de ännu inte klarar av själv, i syfte att få de yngre barnen att så småningom klara av det på egen hand. När äldre barn engagerar sig och interagerar med yngre barn, bidrar det till att utveckla färdigheter som empati, tålamod, självständighet, samarbetsförmåga och flexibel kommunikation.
Att använda oss av Vygotskijs “kulturella verktygslåda” i undervisningen och koppla den till hur man är en “bra kompis”, fördjupar barnens förståelse för socialt samspel och stärker deras sociala kompetenser. Pedagogerna fokuserar på att överföra positiva sociala normer och värderingar som är kulturellt relevanta för att vara en bra vän. Vi strävar efter en vänskapskultur präglad av värden som respekt, empati och samarbete. Vi engagerar även vårdnadshavarna i arbetssättet, vilket främjar en samstämmig och förstärkande lärandemiljö. Som en metod i vårt arbetssätt, använder vi oss av “Kompisböckerna” som baseras på innehållet i Barnkonventionen. Tillsammans med barnen utformar vi gemensamma regler och förväntningar om hur man är en bra vän. Det ger barnen delaktighet och självbestämmande över sitt sociala lärande.
Enligt Vygotskijs teori, sker lärande i samspel när vi får vara aktiva i kommunikationen kring något gemensamt. Lärandet konstrueras i samspelet när barn får möta någon mer erfaren och kommunicera kring. Därav fokuserar vi mycket på barnens språkutveckling. Vi använder oss av Bornholmsmodellens material för språkutveckling. Det bidrar till ett lustfyllt och socialt lärande som omfattas av språklekar, rim och ramsor, sång och berättande. Under dagarna delas barnen in i olika grupperingar och konstellationer anpassade efter aktivitet, behov och situation. Barn från yngre- och äldrebarnsavdelningen, ges även möjlighet att mötas i olika sammanhang och situationer varje dag. De äldre barnen uppmuntras att stödja de yngre barnen i leken och med sådant de ännu inte klarar av själv, i syfte att få de yngre barnen att så småningom klara av det på egen hand. När äldre barn engagerar sig och interagerar med yngre barn, bidrar det till att utveckla färdigheter som empati, tålamod, självständighet, samarbetsförmåga och flexibel kommunikation.
Rudolf Steiner
Steiners pedagogik belyser helhetssynen, vilket innebär att lärandet ska fokusera på att
utveckla alla aspekter av barnets personlighet, det vill säga intellektuellt, konstnärligt och
känslomässigt.
Lärandet anpassas efter barnens olika utvecklingsfaser och varje fas omfattas av egna specifika behov och inlärningsmål.
Inom pedagogiken används ofta sagor och berättelser som en metod för lärande i syfte att engagera fantasin och kreativiteten. Inom pedagogiken har pedagogen en viktig roll att vara en förebild och vägledare för barnen.
Likaså menar Steiner att barn som får möta mycket kärlek och omsorg, blir självständiga och trygga barn.
Lärandet anpassas efter barnens olika utvecklingsfaser och varje fas omfattas av egna specifika behov och inlärningsmål.
Inom pedagogiken används ofta sagor och berättelser som en metod för lärande i syfte att engagera fantasin och kreativiteten. Inom pedagogiken har pedagogen en viktig roll att vara en förebild och vägledare för barnen.
Likaså menar Steiner att barn som får möta mycket kärlek och omsorg, blir självständiga och trygga barn.
Vår pedagogiska inriktning inspirerad av på Rudolf Steiner
Verksamheterna är uppdelade och anpassade i åldersindelade grupper, vilket innefattar en
yngrebarnsavdelning och en äldrebarnsavdelning. Miljö, material, aktiviteter och projekt är
anpassade efter barnens olika utvecklingsfaser på respektive avdelning.
Vi strävar efter ett familjenära arbetssätt.
Detta syftar till att skapa trygga relationer till barn och vårdnadshavare för att vi tillsammans ska kunna samverka för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling.
Detta syftar till att skapa trygga relationer till barn och vårdnadshavare för att vi tillsammans ska kunna samverka för att ge barnet bästa möjliga förutsättningar för lärande och utveckling.
Celestin Freinet
Pedagogiken bygger på idén om att barn lär sig bäst när de samarbetar och är engagerade i
verkliga och meningsfulla aktiviteter. Barnen ska ha användning av lärandet för att
kunskapen ska bli meningsfull. Lärandet ska bidra till en för barnen meningsfull produkt.
Vårt pedagogiska förhållningssätt baserat på Celestin Freinet
Vi arbetar i åldersindelade grupper, vilket ger barnen möjlighet att samarbeta och lära av
varandra. Under vår/sommar/höst arbetar vi med olika projekt som innefattar “från jord till
bord”. Alla verksamheter har möjligheter till att odla, vilket sker tillsammans med barnen
under våren.
Barnen deltar aktivt i tillsynen och skötseln fram till skörden. Barnen får sedan smaka på resultatet av produkten som de själva har varit med och framställt. Barnen får även önska hur produkten ska tillagas
Barnen deltar aktivt i tillsynen och skötseln fram till skörden. Barnen får sedan smaka på resultatet av produkten som de själva har varit med och framställt. Barnen får även önska hur produkten ska tillagas
John Dewey
Deweys pedagogik “Learning by doing” innebär att barnen aktivt deltar i sin egen inlärning
genom att utforska, experimentera och lösa verkliga problem. Dewey främjade demokratiska
värden i lärandet, där barnen involveras i beslutsfattande och samarbete för att skapa en
inkluderande och engagerande lärandemiljö.
Vårt pedagogiska förhållningssätt baserat på John Dewey
I samband med temaarbeten, projekt, aktiviteter och samlingar, är vi väldigt måna om att
skapa öppna diskussionstillfällen där alla ges möjlighet att säga sin åsikt, bli lyssnade på och
interagera. Detta görs i både mindre och större grupper för att säkerställa att alla barn får ta
plats.
Under språksamlingarna använder vi oss av flanosagor. Barnen deltar aktivt i sitt eget lärande från att först lyssna på sagan och sedan till att flytta på flanobilderna i takt med att handlingen utspelar sig.Så småningom kan barnen återberätta sagan själv med hjälp av bilderna. Barnens lärande blir då meningsfullt när de kan använda sina kunskaper i praktiken.
Under språksamlingarna använder vi oss av flanosagor. Barnen deltar aktivt i sitt eget lärande från att först lyssna på sagan och sedan till att flytta på flanobilderna i takt med att handlingen utspelar sig.Så småningom kan barnen återberätta sagan själv med hjälp av bilderna. Barnens lärande blir då meningsfullt när de kan använda sina kunskaper i praktiken.
Ellen Key
Key förespråkade att all utbildning skulle utgå från individen och dennes behov, förmåga och
intresse, vilket även innebar att pojkar och flickor skulle ha rätt till samma utbildning.
Hon betonade även betydelsen av kärlek och omsorg i lärandet, det vill säga att pedagogerna bör vara känsliga och lyhörda för barnens behov. Lärandet skall präglas av ett stödjande och kärleksfullt klimat.
Hon betonade även betydelsen av kärlek och omsorg i lärandet, det vill säga att pedagogerna bör vara känsliga och lyhörda för barnens behov. Lärandet skall präglas av ett stödjande och kärleksfullt klimat.
Vår pedagogiska inriktning inspirerat av Ellen Key
Under våra temaarbeten, projekt och aktiviteter, använder vi oss av didaktiska planeringar för
att kunna bidra med ett meningsfullt och mångfacetterat lärande. Dessa planeringar är
generella för gruppen och behöver därför ibland anpassas efter barnens särskilda och unika
behov.
Vi observerar barnen för att ständigt lokalisera deras resurser i syfte att använda dem som ett redskap för lärande. Vårt individanpassade arbetssätt omfattar även ett medvetet genusinriktat förhållningssätt.
Alla barn ges samma förutsättningar i bemötandet och möjlighet till utveckling, breddade lekmönster och val av aktiviteter. Vi betonar vikten av att främja barns frihet och självständighet. Vi anser att en inlärningsmiljö liknande den i hemmet möjliggör för barn att utforska och lära sig på sina egna villkor, vilket i sin tur stödjer deras självständighet. I en miljö som liknar hemmet skapas ofta starka och nära känslomässiga band, vilket ger en känsla av trygghet för barnen.
Vi observerar barnen för att ständigt lokalisera deras resurser i syfte att använda dem som ett redskap för lärande. Vårt individanpassade arbetssätt omfattar även ett medvetet genusinriktat förhållningssätt.
Alla barn ges samma förutsättningar i bemötandet och möjlighet till utveckling, breddade lekmönster och val av aktiviteter. Vi betonar vikten av att främja barns frihet och självständighet. Vi anser att en inlärningsmiljö liknande den i hemmet möjliggör för barn att utforska och lära sig på sina egna villkor, vilket i sin tur stödjer deras självständighet. I en miljö som liknar hemmet skapas ofta starka och nära känslomässiga band, vilket ger en känsla av trygghet för barnen.
